Julia / Pojkarna


Ja, jag förstår varför boken vann Augustipriset förra året. Jag hade dock inga planer på att läsa boken, men jag såg den på biblioteket och tog den i farten. Nu har jag läst boken. Och den lämnade inget avtryck på mig. Jag trodde också lite att det skulle va en rolig bok. Men boken var tung och svart.

Historien enligt mig är fascinerande och så olik en svensk bok. Den hade något verligen speciellt, men om den är bra eller inte vet jag inte riktigt. Den var så annorlunda, och av denna berättelse kunde man ha byggt ut så mycket mer. Man kunde ha lagt till 100-200 sidor till och utvecklat boken ännu mer. Gjort en riktig saga utav den. Det kändes som om boken inte riktigt var färdig utvecklad.
I början älskade jag språket, men sedan vart det nästan lite för mycket. Beskrivningarna av Sverige vad inte alls bra, ingen närmare beskrivining av villaområdet. Inget. Och jag undrar hur såg husen ens ut?. Det fanns en skog och ett växthus. Men thats it.
Jag kunde inte alls föreställa mig staden de bor i. Bara växthuset men inte så mycket mer. Är det inte vad alla läsare vill ha? En bild i huvudet av hur det ser ut?
Men däremot så vad beskrivningarna av Momo och Bella väldigt detaljerade och annorlunda. Som tex, Bellas bröst? Varför beskriver hon hur Bellas bröst guppade när hon sprang medan hon kunde ha beskrivit hur det såg ut i villaområdet?
Men just att beskrivningarna av hur det såg ut, hur det luktade, vilka färger som fanns mm. Dom var riktigt dåliga och inte alls så bra som jag hoppades.
Boken var också lite för konstig, det var nästan inga vuxna närvarande och det kändes som om dom var så isolerade. Det kändes förr i Sverige, inte nutid.
Men som sakt, jag tycker att boken förtjänar sitt Augustipris. Men nog allt finns det bättre böcker!

Titel: Pojkarna
Författare: Jessia Schiefauer
Antal sidor: 188 sidor
Betyg: 5/10

På dagarna utstår Kim tillsammans med sina tjejkompisar Bella och Momo killarnas kränkningar, men på nätterna dricker de av nektarn från en fantastisk blomma som förvandlar dem till pojkar.

Kim kan inte få nog av friheten i en annan kropp och blir som pojke också kär i Tony. Tillsammans upplever de både spänning och attraktion, men som tjej är inte Kim intressant för Tony.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0