Recension: Som om jag frågat

Så tjusigt omslag! 
 
Jag gillade Johanna Lindbäcks senaste bok "Välkommen hem". Men jag måste säga att jag vart besviken på den här. Den är en bok i mängden och det känns som om jag redan har läst den hundra gånger. 
 
Det kändes som om jag stod i ett träsk och bara trampade på och inte kom någon vart. Det gick så segt och det hände aldrig något, jag väntade, och väntade på att något skulle hända. Men det kom aldrig.
 
Jag kände igen mig mycket i John och hans känslor om skilsmässan, jag har också gått igenom en skilsmässa och det är tufft, jobbigt och det suger. Kände igen mig iallafall mycket och hans känslor kändes äkta och träffsäkra. 
 
Men Johanna är också expert på att skriva om vardagsproblem, det ska vi inte glömma. Men jag skulle gärna se att hon testar något nytt men hennes språk är ju fantastiskt och hela boken skrek ungdom och ångest.
 
Men om du gillar Johanna Lindbäcks andra böcker så tycker jag du ska läsa den här! 
 
Titel: Som om jag frågat
Författare: Johanna Lindbäck
Antal sidor:
Betyg: ★★★ - Ganska okej.
Serie: -
 
 Allt förändras den där hösten när John börjar nian. Han har ju förstått att det varit på gång länge, men det är inte förrän den där onsdagen, efter fotbollsträningen, som det verkligen händer. Det är då mamma och pappa berättar att de ska flytta isär. Ett tag bara, på prov, liksom. Men hur länge är ett tag? Hur länge måste man pröva för att veta? Ingenting är kul längre. Inte fotbollen, inte att hänga med kompisar. Allt känns bara konstigt för John. Och bästa kompisen Lucas kan han inte riktigt snacka med längre. Inte sen han blev ihop med Saga. Saga som är Johns barndomsvän, som bor granne med honom, som han alltid har kunnat umgås med utan att det har känts konstigt. Ända till nu. Nu är hon och Lukas ett par och John är typ jordens ensammaste.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0